Skvaltkvarn och hjulkvarn

Den enklaste typen av vattenkvarnar är skvaltkvarnen (också kallad fotkvarn se sist i texten). I den här kvarnen sitter vattenhjulet på en lodrät axel, direkt fäst vid den övre kvarnstenen som är rörlig och kallas därför löparen. Vattenflödet reglerar skvaltkvarnens hastighet. Om kvarnen används i ett vattendrag med ett litet fall, finns ofta en dammanläggning till hjälp att reglera vattnets hastighet i kvarnfåran.

Hjulkvarnens vattenhjul är uppbyggt kring en vågrät axel. Kraften överförs till löparen genom ett utväxlingssystem. Vattenhjulet kan driva en eller flera löpare (skvaltkvarnen driver endast en löpare). Tre typer av vattenhjul finns. Beroende på var vattnet träffar hjulet kallas dessa; underfallshjul, bröstfallshjul eller överfallshjul. Överfallshjulet ger den största effekten. Vilken typ som väljs beror på framförallt på terrängen. Hjulkvarnen har alltid en dammanläggning för att reglera vattenflödet.

Fotkvarnar malde oftast bara till husbehov. Många av dem låg i vattendrag, som saknade vatten vissa delar av året. Kvarnarna i Ving längs Viskan hade ständig tillgång till vatten och drevs yrkesmässigt mot avgift. De kunde alltså försörja en brukare med familj.

Källa; Ödetorp i Södra Ving, utgiven av Södra Vings Hembygdsförening 1983, tredje upplagan

Källor

Inga källor har angivits för denna artikel.