Folkundervisningen var fram till skolstadgan 1842 kyrkans angelägenhet. De som fått ”hednisk uppfostran” skulle genom katekumenundervisningen ges kunskaper i den kristna tros och livsåskådningen innan de blev delaktiga i det heliga dopet.

Den svenske reformatorn Olaus Petri var en hängiven lärjunge av Luther och även hans nitälskan inom undervisningen.

År 1526 gav han ut två handledningar:

”En nyttig undervisning”

”En skön nyttig undervisning”

Dessutom ingick en liten katekes: ”En liten postilla”

Under 1600- talet är kyrkostadgan, kyrkoförslag och kyrkomötesbeslut fulla av föreskrifter angående undervisning och kunskapskontroll. Predikan blir undervisande, skriftermålet får förhörskaraktär. Så började husförhöret och även om det ofta förlöjligas så hade det en stor betydelse för folkbildningen.

År 1843 togs från Rydboholm ett nytt och betydelsefullt initiativ i skolfrågan. Det finns en skrivelse bevarad från Kung Carl XIV Johan till domkapitlet i Göteborg:

Carl Johan med Guds nåde Sveriges, Noriges, Götes och Wendes Konung.

Vår ynnest och nådiga bevågenhet med Gud allsmäktig, Troman och tjenare, Doktor Biskop, Ledamot av vår Nordstjerneorden, så och Consistoriales. Medelst skrivelse den 29 nästlidne november hafven I underdånigt öfverlemnat en af egarne till Rydboholms Konstwäferi fabrik belägen uti Kinnarumma socken af Seglora pastorat Elfsborgs län och Göteborgs stift.

Sven Erikson och Anders Andersson i underdånighet gjord prövning, att vid denna undervisningsanstalt, de hade för afsigt att vid nämnda fabrik inrätta, måtte få anställas en Prestman, i afseende hvarå sökandena underdånigst anfört, att 2- 300 personer de flesta mellan 10 och 20 år, der dagligen sysselsattes att den ene af sökandena, Sven Erikson, anslagit att capital af 6000 Rd Banco, hvaraf räntan skulle utbetalas såsom lön för skolläraren, och hvilket Capital komme att intecknas i Sven Eriksons egandes ½ mantal frälse Rya Sörgården i berörda socken,

Att den blifvande läraren förnämligast skulle undervisa i Christendomskunskap, Rättskrifning och Ahritmetik, äfvensom lemna undervisning åt dem bland arbetspersonalen, som skola beredas till deras första Nattvardsgång, samt att församlingens prestskap så mycket mindre kunde jemte vården om fyra folkrika församlingar, lemna fabriksfolket nödig tillsyn, som fabriken voro belägen ¾ mil från sockenkyrkan, och 1 ½ mil från Pastor och Comminister, anhållande Sökandena underdånigast, dels att egaren af fabriken måtte få sig förbehållet att till lärare vid skolan utse och antaga en Prestman inom stiftet, med villkor, att denne voro behörigen Qualificerad, och hvilken borde åtnjuta Presterlig tjensteårsberäkning, dels att han under den mörkaste årstiden, då Gudstjenst blott varannan Söndag i närmaste kyrka äger rum, finge hålla Gudtjenst för arbetsfolket i en vid fabriken dertill bestämd större sal, samt öfriga Helgedagar efter Gudstenstens slut med fabriksfolket anställa Prediko- och Catechismi förhör.

För egen del hafven I, jemte insändande af Kyrkoherdens i Seglora Pastorat, Contractsprosten B. Schånbergs afgivna yttrande i ämnet, deri behofvet af den beslutade skolan vittsordas och och en Presmans anställande vid densamme tillstyrkes, ansökningen till nådigt bifall förordats, uppå de grunder och de villkor stiftarna föreslagit, endast med tillägg, att den blifvande läraren icke bör tillsättas utan med Ert minne samt att han före antagandet företer bevis öfver inhämtad kännedom om wexelundervisningsmethoden.

Detta ärende hafva Wi i Oss föredraga låtit, och jemlikt Edert underdåniga tillstyrkande, velat i nåder tillåta, att till lärare vid ifrågavarande skola må kallas en Prestman, hvilken åtnjuter Presterlig tensteårsberäkning samt af Egaren till fabriken bland Stiftets Prestmän och efter det han blifvit af Eder godkänd, till befattningen antages, börande I reglera de honom jemväl tillkommande Presterliga göromål, och skola vederbörande uppgöra samt Eder pröfning och stadsfästelse underställa förslag till reglemente för den blifvande skolinrättningen.

Meddelades Eder sådant till nådigt svar och underdånig efterrättelse samt sökandenas förständigande, befalle Wi Eder Gud Allsmäktig Nådeligen

Stockholms Slott d. 18 debr 1843

Carl Johan

Den 21 Augusti 1844 fastställde domkapitlet reglementet för skolprästen enligt riktlinjerna i brevet.

Sex veckotimmar per klass med repetition minst var fjortonde dag av vad som varit genomgånget.

Hittills hade undervisningen varit beroende av enskilda initiativ. Skolplikt fanns inte förutom den auktoritet patronerna Lindberg och Erikson hade över sina anställda. Allmänheten vill ”ingenting offra för saken”

Men enligt den ”kungliga majestäts nådiga stadga om folkundervisningen i riket af den 18 juni 1842”. Skulle alla skattskrivna personer i i socknen
fr o m 1846 betala skatt till lärarens lön och senast 1847 skulle skolor vara inrättade i församlingarna.

En sockenstämma i Kinnarumma den 22 okt 1846 kan betraktas som Kinnarumma folkskolors födelsedag…

Källor

Kinnarumma sockens historia

Borås stads- folkrörelsernas arkiv i Borås